Utflykt till stora staden i väst

Idag for vi hela familjen in till gamla kära goa Göteborg. Vissa inköp behövde göras, födelsedagspengarna brände i fickan på vissa, och jag letade efter en cykelhjälm eftersom vi ska åka på personalresa och bl. a cykla tandem. Det kan ju sluta hur som helst om jag ska vara med så en störtkruka är nog bra. Fast alla cykelhjälmar var slut i den stora staden. Och så upptäckte jag att jag nog blivit helt lantifierad för efter en väldigt kort tur inne på Allum så tyckte jag det var för mycket folk och gubben påpekade då att det är för att jag inte längre är van. Han har nog rätt, stora köpcenter med massor med folk är inte längre någon favorit. Men sen for vi hit, till Haga och då kände jag mig som hemma igen.

Vi både åt lunch och fikade här;

På det anrika café Husaren, känt för sitt vackra tak;

och inte minst sina king – size bullar

;

Storkillen åt en chokladboll stor som ett marsvin och vi andra delade på denna bulle (fortfarande finns lite kvar ska jag säga)

Det var en riktig nostalgitripp eftersom jag ofta hängde här och åt en sån här bulle till lunch när jag pluggade på Universitetet. Nyttig var man ju inte som student ;-)

Ingen sommar utan Slottsskogen!

Ett par besök i Slottsskogen i Göteborg har det iallafall blivit. Tänk att det finns en hel djurpark om man går upp ovanför Barnens zoo, och att allt detta är gratis förutom ponnyridningen (20:-)

Vi såg alla möjliga djur och sen hoppade killarna längdhopp på vägen upp till vilthägnen och det visade sig att Lillkillen har stor talang för detta. Roligt för honom att äntligen hitta nåt han gör bättre än sin storebror!

Vi var i den nyrenoverade lekparken Plikta också, men tyvärr tyvärr. Visst fanns det en del roliga grejer, men fortfarande alldeles för lite av allt på en så pass stor lekplats där det alltid är så mycket folk och sen undrar man ju lite hur man tänker när man vill göra nivåskillnader i en lekpark? Okej att det ser snyggt ut i miljön, men har ni planerare tänkt på hur vi som kör barnvagn (hade med mig en kompis med betydligt mindre barn än jag som inte ville gå ur vagnen) och samtidigt har lite större barn vi behöver passa ska bära oss åt? Antingen får man lyfta vagnarna ner för trapporna eller så får man gå runt en jätteomväg med risk för att tappa bort de andra barnen. Sen, kära planerare, har ni tänkt på hur barn rör sig? De får syn på nästa grej de vill leka med och springer rakt ut och helt plötsligt finns det ett trappsteg där och då står de ev. på näsan. Nej, jag hade faktiskt större förhoppningar om denna i övrigt väldigt fina och anrika lekpark.

Tröttnar man på djur, fantastiska blommor och Plikta kan man gå till Villa Belparc och fika, äta och hänga här:

och eventuellt äta en sån här citronmarängpaj (om man inte har fika med sig förstås)

 

Annelundsparken

i Borås besökte vi i helgen. Och det var ett mycket trevligt besök – här fanns något för alla. Även för Lillkillen som behöver träna upp sin motorik, han är också ganska försiktig men han lekte både i avdelningen för mindre barn och klängde i klätterställningar för större barn. Här finns lite olika roliga gungor – bl. a en som är som en liten hängmatta – såg väldigt avkopplande ut – önskar jag kunde klämt ner mig i den. Det visade sig att Lilltösen är sån som gillar när det snurrar och gungar och allt sånt där som jag inte själv fixar. Blir nog pappa som får åka i såna karuseller med henne sen.

Det här var ett ställe helt i vår smak, och det får faktiskt 5 barnvagnar av 5 möjliga. Dock kanske en liten svag 5.a. Anledningen till den svaga 5.an är att en del saker faktiskt kan vara lite farliga för mindre barn. Lilltösen höll på att trilla ut i ett av mellanrummen i ett torn till en lite större rutschkana. Så det får man hålla koll på. Annars blir betyget högt tack vare att det är så bra genomtänkt. Det är stort och trots att det var många barn där så fanns det gott om plats. Underlaget är nån sorts mjukare ”gummiasfalt” så de landade ändå ganska mjukt de små liven. Hela familjen trivdes och lekparken ligger i en jättefin park med rhododendrongångar, vitsippsbackar, hallonsnår och annat.

(man anar vitsipporna där i den skira vårgrönskan!)

Det finns toalett (testade vi inte dock) och det finns flera grillplatser. Så ta med lite korv och grillkol, barnen och kanske några kompisar och släng på grillen. Korven alltså, inte barnen eller kompisarna :-)

(några såna här kompisar fanns i parken också, jättesöta!)

Mer info finns här

Värt ett besök när ni tröttnat på Djurparken, tänk dock på att det inte finns någonstans att gå in så detta ställe passar bäst när det är vackert väder!

Operans öppna hus för barn

På onsdagen på påsklovet tog jag en ledig dag och vi passade på att göra en utflykt till Göteborg hela familjen och något som lät intressant i de kulturintresserade föräldrarnas öron.

Göteborgsoperan hade nämligen gratis öppet hus för barn. Detta evenemang har jag sett reklam för tidigare så jag tror det återkommer med lite ojämna mellanrum på skolloven. Man kunde smyga in och se på repetitionen av Tjohalhopp tjolahej!med Göteborgsoperans barnkör  = jätteduktiga barn! Man fick se en liten föreställning, och vi valde dans såklart eftersom vi har en så dansfixerad liten tjej här hemma. Det var en liten halvtimmes musik- och danssaga ur Scheherazade, och den var jättebra och lite smårolig. Sen fick man gå på rundtur i operahuset, samt prova hattar och lite kläder;

Men trots alla ansträngningar och en stor annons i GP måste jag säga tyvärr, tyvärr – detta var inte alls vad vi trodde. Och vi pratade med en hel del andra besvikna föräldrar också. Detta evenemang får bara två barnvagnar av fem möjliga (möjligen kanske 2,5 barnvagn).

För det första fanns det bara ett litet antal biljetter, barnens far fick köa i 45 minuter innan biljetterna släpptes. Jag tror att det var en hel del ledsna människor som gick därifrån utan biljetter. Hade man istället haft föreställningarna på Stora scenen hade ju många mer fått plats. Det var ju iofs trevligt att få se en dansföreställning. Repetionerna av Tjolahopp fick man se från översta balkongen så man såg ju inte så där jättebra. Att prova hattar och några små kläder från olika produktioner kan väl vara skoj ett litet tag. Men att det dessutom stod en svartklädd vakt vid varje ställe förtog verkligen stämningen och gjorde att man inte kände sig direkt välkommen. Nu var syftet säkert inte att vakta kläderna etc men det gav det intrycket. Det fanns ingenting mer för barnen att göra mellan föreställningar och rundturen.

Rundturen var allt annat än barnanpassad! Det var kanske intressant för oss vuxna, men med tanke på att operahuset har drygt 1000 rum och många våningar och ännu fler trappor blev det alldeles för jobbigt och svårt för barnen. Jag själv var helt slut efteråt. Och visst är det kanske roligt att se det stora snickeriet där kulisserna byggs, och skrädderiet och kläderna, men vilket barn förstår egentligen vad som menas med patinering – hade det inte varit ännu roligare för barnen att faktiskt få stå på stora scenen? Att få höra någon sjunga opera eller öva skalor i ett övningsrum? Jag hörde inte en operaton sjungas på hela eftermiddagen. Få veta lite om vad opera är. Min dotter hade älskat att få gå in i balettsalarna men det gick inte för de övade där. Men är det inte just vad ett öppet hus är – att man också ska få se verksamheten? Istället fick vi titta på namnskyltarna till logerna, vilket ju säkert är intressant för en vuxen – men för ett barn…..hm.

Ja, ni märker att jag är lite kritisk. Inget jag kan rekommendera för 45 minuters köande. Då är det mycket bättre att gå på föreställningarna för barn som ges. Rundturen kan man helt klart hoppa över, och hattprovningen känns som om det kvittar. Att sedan caféet håller ganska höga priser känns inte heller som om det bidrar till att höja upplevelsen. Men tänk om man hade låtit barnen fått köpa festis och bulle i den enorma personalmatsalen och sitta där och fika som en paus i rundturen – det hade varit något det!

Det som trots allt gav två barnvagnar istället för en i min betygsskala var ju att det faktiskt var gratis. Det var fint och generöst. Men för att räknas som en riktig barnaktivitet har man en bit kvar.

Känn dig själv – utställning

Storkillen och jag har  varit iväg på egna äventyr. Vi passade på att besöka Världskulturmuséet i Göteborg. Ett ställe vi gillar att återkomma till och utforska. Just nu har de en utställning som heter Känn dig själv som handlar en del om våra sinnen.

Här börjar man med att ta på lånetofflor – kan rekommenderas annars gör det ont i fötterna när man ska gå på galler!

Man får fundera lite över sina sinnen, och framförallt våra känslor och hur vi upplever saker. Jag kan inte påstå att jag förstod hur allt hängde ihop men vi hade trevligt ändå.

Läskigast var att gå i ett par snirkliga korridorer där det plötsligt blir kolsvart, för att man ska känna på hur det känns när man inte längre kan se.

Utställningen känns som den passar mer för större barn, min 9  – åring hade nog gott utbyte av den, även om delar av utställningen (med t. ex en mindre träkarusell) även passar de små bra. Mer om just denna utställning kan man läsa här

För de mindre barnen finns fortfarande utställningen jordlingar kvar och den är rolig att utforska och det finns även lite plats för föräldrar att hänga och prata. Den utställningen är intressant på fler sätt, bl. a därför att det är barn som själva fått välja ut vad som ska vara med. Denna utställning var dock storkillen för stor för tyckte han själv, men sen klängde han ändå lite på klätterväggen och hoppade bland kuddarna :-)

Jag skrev om detta museum förra året, vill man veta mer vad jag tyckte då och hur många barnvagnar den fick kan man läsa här. Då var det gratis, nu kostar det  40:- för vuxna och 0:- för barn men det tycker jag det var värt.

Man ska aldrig säga aldrig

(Clipart är fantastiskt – det fanns t. om en bild av en rocka, som jag lånade!)

För några veckor sen skrev jag att jag och Lilltösen varit på Universeum och att vi nog inte skulle åka dit det närmaste året. Men idag blev vi medbjudna av en annan familj och eftersom storkillen längtat så (han blev ganska avundsjuk när vi tjejer varit där) var vi ju inte sena att hänga på.

Och tänk, att trots att vi var där för så kort tid sen så fanns det ändå massor med nya saker att titta på och lära sig, och gamla bekanta att njuta av. Sen är det väl så att barnen ger mig olika inputs. Förra gången var jag där med en treåring och då fick det bli på treåringars vis, då hann vi inte se allt.  När killarna som är större är med så blir det på ett helt annat vis och helt andra frågor dyker upp. Jag lär mig mycket av mina barn också och om dem när vi är iväg på utflykter. Det var jätteroligt att höra lillkillen läsa så duktigt från alla skyltar, han börjar bli en fena på läsningen nu :-)

Jag börjar eventuellt ändra inställning i frågan om Universeum. Fast det är fortfarande för dyrt för en som downshiftar hardcore……

Har roddat med matsäckar och passning av 5 barn där idag och det gick alldeles utmärkt. Sen träffade vi fler barn från vår egen skola hemma på landet som också tänkt tillbringa studiedagen med att studera olika sorters djur :-)

En mycket, mycket trevlig dag. Ett bonustips: Har man barn i åk 6 och upp till gymnasiet (och det förutsätter väl att man bor i Göteborg eller åtminstone nära) kan man ansöka om att barnet får bli testpilot och jag antar att man då går in gratis. Mer finns att läsa här

 

 

Vi har haft det riktigt varmt – Universeum

Som avslutning på den här hemmamammaperioden åkte dottern och jag till Universeum den kallaste dagen vintern gav. Med 20 grader minus ute var det underbart härligt att kliva in i djungelrummet och fylla lungorna med den fuktiga, varma luften.

Vi tittade på apor, Annakondor, en mängd märkliga fåglar och grodor. Sen blev det ett besök i Akvariet och allra sist tog vi oss an lekrummet Jobbis som är en utställning där barn kan prova att stå i affär etc. Navets är dock bättre ;-)

Detta ställe får 3 barnvagnar av 5. Det som drar ner betyget är priset, det är ganska dyrt att gå in, sen finns det inte så enormt mycket att titta på. Dottern var antagligen lite för lite för att uppskatta det exotiska i att se apor mitt i centrala Göteborg. Kaféet/restaurangen bör man undvika också, kass mat (vissna morötter och en hamburgare med hårda broskbitar i) till ockerpriser. Nej tack.

Men det finns plats att äta matsäck och värma mat i Jobbis – delen längst ner (där du även kan beskåda ormar och jättefiskar genom glasrutan) och det finns överhuvudtaget gott om plats att röra sig på, samt gott om väldigt trevlig personal som tar egna initativ och visar och förklarar väldigt bra.  Dock vet jag inte om just det en aning påflugna  personalinitativet att jag skulle klappa en kackerlacka i fotbollsstorlek, antagligen uppfödd på anabola, med kommentarer som att jag var en fegis föll i så god jord ;-) men det är väl tanken som räknas.

Ett besök någon gång i livet kan det väl vara värt, men inget vi kommer göra varje år.

Jan Lööfutställningen

vi har varit riktigt kulturella på jullovet och besökt Konstmuséet i Göteborg.

Där pågår just nu en utställning om Jan Lööf (ni vet Skrot – Nisse, Pelle, Örnis Bilar m.m m.m och för de som är lika föråldrade som jag som kanske har sett Tårtan på TV)

En jättefin och rolig utställning, med ett ganska avancerat quiz som t.  om storpojken fick kämpa lite med (han löser ju annars allt på nolltid). Utställningen har blivit väldigt populär och man har förlängt tiden till 5 februari.

Här kan man läsa mer om utställningen. Tyvärr gäller inte det vanliga museiårskortet just denna utställning, så det kostar 60:-/vuxen men alla under 25 år går in gratis.

Utställningen får 4 barnvagnar av 5 möjliga, den är inte så stor men det finns ändå tidsfördriv för ett par timmar därinne.