Nedräkning

Idag är det min och Lilltösens sista onsdag hemma tillsammans.

Nu är det nedräkning för nästa onsdag börjar hon skolas in på förskolan.

Hon väntar och har längtat jättelänge, medan jag längtar efter något annat. Att få fortsätta vara hemma med henne……

”Det blir nog bra för henne” och ” Nu är det väl ändå dags, och ”nu behöver hon väl ändå förskolan?” är bara en del av alla de kommentarer jag fått på senare tid när ”folk” får reda på hur länge jag varit hemma.

Men jag bara undrar i mitt stilla sinne: När ska vi uppgradera och värdera föräldraskapet lika högt som vi värderar de för våra barn okända pedagogerna? Varför tror vi inte att vi föräldrar själva kan tillföra våra barn något gott även i vardagen och inte bara den lyxkvalitetstid på Lekland eller framför en film som vi kan ge dem korta stunder på helgerna?

Om det är sociala kontakter barnen behöver så skulle det väl kunna gå att lösa genom att fler människor ges möjligheten att kunna vara hemma länge med sina barn? Då finns det kanske återigen barn på våra tomma lekplatser om dagarna? Då kan man träffa även lite större barn på Öppna förskolor runt om i landet, eller bjuda hem folk på lite fika och lek eller nätverka på annat sätt med andra hemmamammor?

 

3 reaktion på “Nedräkning

  1. Ja, visst hade ett sådant samhälle varit att föredra. Tomma lekplatser, tomma hus, stressade föräldrar, stressade barn. Funderar mycket över varför det är som det är och vem som tänkt sig att vinna på ett sådant här samhälle. Egentligen. Är nog lite desillusionerad idag, men jag önskar mig så en verklighet där familjen prioriteras, familjetid, vanlig vardagstid ses som viktig. Och en verklighet där det arbete som utförs i hemmet ses som värdefullt.
    Önskar er stort lycka till med ert nya äventyr!

  2. Ja det är en underlig värld vi lever i… Att man inte får vara hemma med sina barn. Man skulle kunna få välja själv tycker jag. Men det är så många andra som ska lägga sig i och bestämma. Har precis börjat jobba igen och känner att jag helst hade varit hemma ett tag till. Gick inte ekonomiskt. Lite trist. Hoppas du kan känna dig lite bättre snart och hitta ljusglimtarna i den nya vardagen.
    /Anna

  3. men oj förlåt såg ej dessa, nu kommer svar sent omsider:
    Anna: Visst är det trist att det inte finns något alternativ när det inte går ihop ekonomiskt längre. Varför ska alla behöva pressas in i samma mall? Hoppas ni kan komma på en lösning som passar er såsmåningom. Jo, nu mår jag bättre det har onekligen varit en tuff höst på många plan, men det är bara att inse att förändring är en del av livet :-)

    Fembarnsmamman: Ja man undrar ju vad det är för samhälle vi skapar? Att hemmet inte är något värt? Att du aldrig kommer uppnå social kompetens om du inte gått på en förskola där överbelastade pedagoger knappt har tid att se till att du får på dig overallen ordentligt? Jo jag har nog också blivit en aning desillusionerad………men det är härligt att förebilder som du finns!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>