How to do it – downshifting/bli hemmamamma

(bild lånad från clipart)

Många frågar mig och är nyfikna på hur man gör för att kunna vara hemma länge med  barn så som jag varit. Ett stort antal mammor har själva sagt att de vill bli hemmamammor men sen säger de i nästa andetag att det inte går. Men det går. Det går. Även om du inte är hustru till en mångmiljonär. (Jag är inte det, min man kan hoppas komma upp i 25000:-/mån i slutet av sitt yrkesliv).  Fast du kanske måste offra andra saker under tiden.

Jag har skrivit om det förut bland annat här och här men kanske skulle det vara bra med lite fler infallsvinklar. Men observera att jag inte är ekonom eller på något sätt en auktoritet på området så  ta mina råd med en nypa salt och sunt förnuft. Likaså bör du noga kolla upp hur det förhåller sig med A – kassa och annat om du funderar på att gå ur den, eller om du ska vara hemma längre än 2 år.

Det finns en del frågor man behöver ställa sig innan man låter den ene bli hemmafru/hemmaman.

1, Hur lite pengar klarar vi oss på? Detta hör ihop med frågan – vad är egentligen nödvändigt?  Det här är en jätteintressant fråga som kan diskuteras ur så många aspekter. Vad är egentligen nödvändigt? Någonstans att bo och mat på bordet såklart, kläder till alla, mediciner om såna används, och det som barnen kan komma att behöva, samt någon form av transport. Detta är grundläggande behov, som man inte kan bortse ifrån, däremot kan man ju välja en hel del – billigare mat t. ex och begagnade kläder. Allt annat skulle jag säga är lyx, sådant som man unnar sig, fast det inte är nödvändigt. Här kan man ju diskutera  med sin andra hälft om man nu har en sådan, det är ju inte sällan som det den ene betraktar som lyx är nödvändigt för den andra. Hur lägger man det hela på rätt nivå? Vi bestämde oss för köpstopp för de vuxna under den här tiden, men självklart har det ibland slunkit med ett onödigt månadsmagasin i varukorgen eller några onödiga secondhandfynd. Då har det blivit vår lilla lyx, något vi unnat oss som inte varit helt nödvändigt. Vad gäller barnens kläder har vi haft turen att ha fått ärva en hel del genom åren, och det har ju underlättat.

2, Kan vi bo billigare? Det känns lite sjukt att så stor del av inkomsterna ska gå åt till att bo. I stan betalade vi mycket pengar för den trea som till slut blev för liten för oss. Kan man tänka sig att flytta ut på landet när man downshiftar så kan man spara pengar. Vi köpte som bekant ett litet hus istället som vi slowmotion – renoverar när vi får en och annan krona och lite tid över. Detta är ju förstås en långsiktig lösning och inget för den som bara ska prova i ett år och sen flytta tillbaka till stan igen.

3, Vad händer om huvudförsörjaren blir sjuk/arbetslös? Klarar vi oss ändå? Det skulle blivit tufft men det hade gått. Men om huvudförsörjaren blivit utförsäkrad eller inte fått något från A – kassan hade det inte gått. Det finns gränser för även för en downshiftare hur lite man kan leva på.

4, Har vi några besparingar? Som med allt annat i livet handlar downshifting om planering. Vi hade sparat en hel del pengar som vi använde de kärvaste månaderna. Vi hade nog inte vågat annars men jag är övertygad om att det går även utan ett stort sparkonto. Jag fick 3000:-/mån i vårdnadsbidrag, det är inte mycket, men hade sen avsatt 3000:- till varje månad – och dessa sparpengar behövde vi inte ta av varje månad. När vårdnadsbidragstiden var slut hade vi ändå 10000:- kvar, något som var tur eftersom jag i tre månaders tid nu levt helt utan inkomst.

5, Hur kan vi minska månadskostnaderna? Till att börja med behöver man ha koll på alla utgifter (tänk Lyxfällan :-) Sen finns det faktiskt en hel del man kan göra. Du kan t.ex

- Handla mat medvetet. I alla möjliga besparingsguider står det att man ska storhandla men det var först när jag slutade med det som vi verkligen kunde spara på maten. Mycket av det som storhandlades åts nämligen aldrig upp och då blir det ju förlust såklart. Ha koll på hur mycket som går åt, vilka maträtter som barnen ratar och vilka som de gillar. Skaffa en kokbok med billig mat och ät inte kött till precis varje mål mat. Skriv veckomatsedel (något jag själv aldrig lyckats fullfölja helt men det är bra i teorin).

- laga mat från grunden, baka eget bröd, skicka med matlåda med den som jobbar, sluta köpa hämtmat och bröd från dyra kondiset – nu finns det ju tid att fixa sånt själv. Sen finns det säkert mängder med andra saker man kan fixa själv. Odla grönsaker t.ex är något jag skulle vilja satsa mer på.

- med vårt bostadsbyte kom det fler ekonomiska fördelar än det uppenbara – bl. a blev både hus- och bilstöldsförsäkringen mycket billigare på landet. Vi behöver inte hyra p – plats eller garage.

- säg upp medlemskap i onödiga klubbar och annat. Hyresgästföreningen blev ju onödig för oss att vara med i, likaså ifrågasätter jag så här i efterhand varför jag fortsatte vara med i facket (om än vilande medlem med lägre avgift) och betalade till A – kassan.

- säg upp tidningsprenumerationer och annat du kan ha samlat på dig. Här kan det gå åt mycket pengar utan att man tänker på det. Läs dagstidningen på nätet istället.

- har du studielån tagna före 2000 kan du få uppskov med återbetalningen/sänkt återbetalning under dina hemmaår, hur det fungerar för lån tagna senare än så vet jag tyvärr inte men värt kanske att kolla upp?

- handla begagnade kläder och begagnade barnprylar. Se om du kan få ta över kompisar, bekantas, ytligt bekantas barngrejer de är färdiga med. Laga kläder istället för att slänga.

- min käpphäst: se över olika abonnemang och tjänster kontinuerligt! Allt skiftar så fort nu för tiden.  Det som var det billigaste teleabonnemanget i november behöver inte vara det i april.

- spara pengar medvetet till exempel till barnens födelsedagar som du vet kommer att kosta en del.

- ha inte gå – på – stan – och – spana – i – affärer som din huvudsakliga sysselsättning när du hemma med barn. Större risk i stan förstås, men jag bor inte längre bort än jag kan åka in på under timmen. Även Willys kan bli spännande och dyrt om man är understimulerad och lite uttråkad i största allmänhet. Här går det pengar som man inte planerat skulle gå åt. Iallafall om du är likadan impulsshoppare som jag. Skaffa andra sysselsättningar.

- Hur frestande det än är, fika inte flera gånger i veckan på café med andra föräldralediga. Ses hos varandra istället, eller umgås på lekplatser eller Öppna Förskolor om det nu finns. Jag är själv en riktig fikamoster så det här var lite av en utmaning i början innan vi kom in i Öppna förskolan – lunken.

- måste du ha det snabbaste bredbandet och kan det funka med färre TV – kanaler (eller rentav ingen alls), kan du klara dig med kontantkort till mobilen?

- men se för all del över dina försäkringar, särskilt om du är försäkrad genom jobbet. Jag är på sätt och vis glad ändå att jag var medlem i facket, för efter min olycka fick jag ut en liten summa för sjukhusvistelsen och för min mans inkomstförlust. Och om det hade blivit värre………ja då hade det i alla händelser varit bra att vara rätt försäkrad.

Ja det finns säkert mycket mer att säga om den ekonomiska aspekten av downshiftandet.

Men fundera och fundera igen och kanske våga, du vinner ju det allra bästa – tid med dina barn!

 

 

3 reaktion på “How to do it – downshifting/bli hemmamamma

  1. Så inspirerad jag blir när jag läser detta. Det svåra är att våga… Att ändra på tankesättet. Att stå för det man vill. Men kul att läsa om hur du lyckas! Att använda fantasin! Samla på sig tipps och idéer.

    • Vad roligt att du blir inspirerad! Men det tar tid att ändra sitt tankesätt och man får ta en bit i taget. Lycka till!!

  2. Pingback: Downshifting bara för rika priviligierade lyxhustrur? | Bli rik i ditt liv!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>