Astrid Lindgrens Värld

Vi har hunnit med lite iallafall:

Vi var på Astrid Lindgrens Värld, helt underbart mysigt. Jag hade aldrig varit där, men killarna var där med pappa en gång när de var små. Det var så roligt att få visa Lilltösen Villa Villerkulla – hon är nämligen som de flesta småtjejer helt Pippifrälst. Killarna och jag var inne i Mattisborgen i flera omgångar och jag kände att det är dags att introducera Ronja för Lillkillen. Ett kärt återseende för mig var Saltkråkan! Där åkte man i ett litet tåg i en utställning och såg scener från denna gamla favorit. Killarna var dock inte lika imponerade.

Roligt var också att alla skådespelare var på plats och att det fanns många olika shower att se. Vi hann med tre stycken, Pippi  – där hela Hoppetossa kom seglandes, Emil med huvudet i soppskålen och massa sång och musik, samt en allsång med Kling och Klang. Allt oerhört proffsigt framfört! Sen gick skådespelarna runt i parken så vi träffade både Rasmus på luffen och alla från Madicken.

Det bästa var att vi var där på Rädda Barnens  medlemsdag! Vilket var ett oerhört generöst erbjudande! Vi gick in gratis i parken hela familjen, och barnen fick solhattar och pins och ballonger. Det gäller för alla medlemmar, är man medlem så gör man inte bara nytta utan man får dessutom en dag på ALV. Detta har man haft i flera år, men vi har aldrig haft tillfälle att åka tidigare,  och jag antar att det kommer att fortsätta.

Farmor och farfar bor i närheten så vi sov över där och fick träffa dem under helgen. Dessutom hade farfar lämnat ett generöst erbjudande till barnen att handla för (och tur var väl det så dyrt det som det var i ALV – butikerna) så vi kom hem med en lergök som Storkillen köpt, den tjockaste boken i hela affären (Karlsson på taket), till Lillkillen som nästan läser en bok om dagen. Den här tog en vecka. Och en Pippiplånbok till Lilltösen.

Sen ville killarna stanna kvar hos farmor och farfar så det fick dom. Vi vuxna skulle ju tillbaka  hem och jobba. Kändes lite tomt men alldeles mysigt att få vara två vuxna och ett barn. Förstår inte varför man tyckte det var lite jobbigt när man hade ett  barn, dvs Storkillen? Jag säger som Martina Haag – att bara ha ett barn med sig är ju som om man hade en liten hamster eller nåt :-) Fast jag vill nog hellre ha många barn omkring mig. Så det blev en del telefonsamtal från mamma under dessa dagar.  Och de var väldigt efterlängtade när de väl kom hem, killarna. De var nöjda med sin start på sommarlovet, och fritis fick det bli bara en dag innan de fick helt ledigt. Nu får de vara lediga ända till skolan börjar – förstå vilken lyx!

 

2 reaktion på “Astrid Lindgrens Värld

  1. Hej! Mot sniglarna använder jag järnfosfat. Det är ett medel som ska vara helt ofarligt för människor och djur och endast ha skadeverkan på sniglar. Sniglarna äter upp kornet och ska tydligen tycka att det är godare än växter. När de väl ätit kornet går de hem och lägger sig och blir aldrig mera hungriga utan dör. De korn som sniglarna inte äter blir till järn och fosfat, dvs lite extragödsel i jorden. Ingredienserna i det här medlet ska, enligt förpackningen vara godkända som livsmedel.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>